Ida sprang ja "spåret" i Abborreberg, 2,5 km långt är det!
Det kanske inte kan tyckas långt för många men för mej är det det!
Jag har inte sprungit den rundan på flera år men idag så fick jag sällskap av brorsan och då tänkte ja att ja skulle våga mej på de.
Jag har bara sprungit på plan mark nu sen ja började förbättra min kondition och de har ju bara blivit 4 varv eller nåt innan på min 2,5 km-runda här hemma. Så det blev lite annorlunda med backar upp o ner men ja klarade av det, gick ut något hårdare än vanligt men det berodde på stor del att ja inte sprang ensam, gick ner lite i tempo efter lite mer än halva vägen och sen vila ja mej lite i nerförsbacke och sen var det typ nån som skrek i örat att ja skulle öka tempot och springa snabbara sista biten och sen fortsätta förbi "slutet" o öka på ännu mer i uppförsbacken. Snacka om att ja gick på sista växeln eller nåt, var helt slut när ja kom i "mål" o stog bara o hängde över en stolpe.
Vad mycket det ger i form av ork o extra kraft att ha nån o springa med som är i bättre form än dej själv, som kan pusha på en lite extra, att få en att klara av den där sista biten o lite till.
2,5 minut snabbara sprang ja på idag än vad jag brukar göra annars. Iof är det helt olika sträckor, plan mark på asfalt mot backigt i ett motionsspår. Men det är ändå 2,5 minut snabbare, nu är ja nere på 15,5 minut :)
Den fortsatta utmaningen är att först klara av "spåret" i Abborreberg ensam o då är målet under 18 minuter. Jag har inte den tron att ja ska klara av 15,5 minut de första jag gör när ja springer ensam. Sen ska jag ner dit ensam och vidare kunna öka tempot ytterligare och efter det klara av att springa längre, först 1,5 varv och sen 2 varv.
Jag tror på mej själv att jag ska kunna lyckas! Och nästa gång jag springer med brorsan, ja då ska ja iaf klara av 15 minuter o hålla ett lite högre tempo.
3 dar / vecka ska det springas nu! Vet inte när ja senast hade denna motivation!
I´m so proud of myself!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar