Vissa dagar går de hur bra som helst o sova på bussen. Ida var en sån dag.
Jag gillar dessa dagar. Det gör så mycket att få möjligheten o få en extra tid att bara få vara, även om det är på bussen, slippa koncentrera dig o bara veta att nån annan fixar att du kommer fram.
Imorse slockna ja direkt när ja satt mej ner o sov hela vägen till näst sista hållplatsen. Ja var inte världens piggaste person när ja kom fram till jobbet :)
På vägen hem var det inte långt ifrån att ja hade huvet på axeln på personen brevid några gånger, själv så blir ja galen på människor som hänger me huvet åt mitt håll när de somnar på bussen och nu är ja själv nästan där. Lite jobbigt att behöva inse det.